På grund av de olika media som lagras finns lagringstankar i olika former.
Efter plats: De kan klassificeras som ovanjordiska tankar, underjordiska tankar, semi-underjordiska tankar, offshore-tankar, undervattenstankar, etc.
Efter oljetyp: De kan klassificeras som råoljetankar, eldningsoljetankar, smörjoljetankar, matoljetankar,-brandvattentankar, etc.
Efter syfte: De kan klassificeras som produktionsoljetankar, lagringsoljetankar etc.
Efter form: De kan klassificeras som vertikala tankar, horisontella tankar, etc.
Efter struktur: De kan klassificeras som fasta-taktankar, flytande-taktankar, sfäriska tankar, etc.
Efter storlek: Tankar större än 50 m³ är stora tankar, mestadels vertikala; tankar mindre än 50m³ är små tankar, mestadels horisontella.
Efter tankmaterial: Materialet som krävs för lagringstankprojekt är uppdelat i tankkroppsmaterial och extra anläggningsmaterial. Tankmaterial kan klassificeras i låg-hållfast stål och hög-hållfast stål enligt draghållfasthet eller draghållfasthet. Hög-hållfast stål används mest för lagringstankar med en kapacitet på 5000m3 eller mer. Hjälpanordningar (inklusive vindbeständiga-ringbalkar, lås, stegar, skyddsräcken, etc.) är alla gjorda av vanligt kolkonstruktionsstål med lägre hållfasthet. Övriga tillbehör och fästen är gjorda av andra material enligt olika användningsområden. Vanligt använda hushållsstål för tillverkning av tankar inkluderar serierna 20, 20R, 16Mn, 16MnR och Q235.